.

Rubriken säger ju sitt, och det är mej själv som jag snackar om!
Inte nog med att förkylningen har börjat rota sej fast så har jag gått å trillat omkull.

Det var igår när jag hade skjusat barnen till dagis, kommit hem igen och varit inne och bytt om till ridkläder för att kunna starta dagen. Jag går ut och låser dörren, går några steg och.....vips..... så trampar jag snett och ramlar omkull.
Där låg jag några minuter och kved och grät en skvätt. Men det var ingen som såg mej och ingen som kom till undsättning. Men desto längre jag låg där så kände jag att värken i foten började avta.
Tillslut kunde jag resa på mej och halta iväg ut till stallet.

Foten funkade prima hela dagen, trots en del smärta. Men på kvällen när jag kom in och skulle ta det lungt. Då svullnade den upp och värkte utav bara den.
Jag lindade in foten i lite bandage under natten och hoppades på det bästa. Jag vaknade flera ggr under natten av värken, men nu på morgonen så känns det faktiskt riktigt bra.
Den kanske bara behövde vila upp sej lite?

Nåja, idag ska den få jobba igen. Tiden stannar väll inte upp pga foten lixom.

Men det blir lite lugnare idag eftersom jag ska åka å träna ikväll. Tänkte spara på ridningen åxo så Possan får nog gå på lina idag.

Hoppas ni får en härlig dag!