.

Jag satt på Possan i typ 45 minuter i morse. Under dom 45 minuterna var åskade det. Inte en minut efter och inte innan. Typiskt!
Det blev iallafall några språng om än små.

På eftermiddagen tvingade jag hit min pappa som fick sitta barnvakt medans jag var på ryttargården i ösregn och byggde bana inför helgens tävlingar. Vilken tur att vi var HELA FYRA PERS som hjälpes åt.

Ja, jag ska starta i morrn, men vet i faan om det bara blir en klass. Är lite rädd om min pomperipossa!
Jag skulle kunna snacka en massa här och nu, ösa över er med skit, men vad hjälper det!?
Jag håller det innom mej och inser att det är som det är.

Jag har inte borstat min häst sen hon kom in, jag har inte smörjt en enda detalj, jag har inte planerat när jag ska åka. Ingenting är förberett. Det känns bara som att det blir som det blir. Dagen och vädret får bestämma. ÖDET!

Flum.....god natt!